Jag Hämtade Leon när han var ca 9 veckor och första gången jag såg honom sprang han runt på golvet framåt tillbaka som en liten köttbulle och busade. När jag tog upp honom i min famn så tittade han på mig med lite smått oroliga ögon, och han fyllde mitt hjärta med kärlek från första stund. Redan efter några minuter i bilen påväg hem så somnade han i mitt knä .. Han var världens snällaste lilla och när vi kom hem till lägenheten så nosade han runt nyfiket och ganska så snabbt började han känna sig hemma. Tanken var att han skulle sova själv på sin plats brevid sängen under natten, men hans små gnällande ljud och mardrömmar krossade mitt hjärta så han fick ligga tätt intill mig och somna lugnt. När han tog sina små tupplurer på dagarna skulle han alltid ligga brevid matte och när vi gick på promenader så gick han tätt intill mitt ben och efter en stund tittade han upp på mig för att han inte orkade gå längre så han fick bli buren under jackan med huvudet stickandes fram . min lilla älskling , men efter ett tag blev han mitt lilla bustroll som ställde till med alltifrån att bita sönder strumpor och underkläder till att rymma . På promenader så skulle han alltid ha med sig kottar och pinnar hem , men de fick han icke.. Men snabb var han på att lära sig sitt , ligg , puss , och vacker tass för godis var väl det godaste som fanns .. Åh vad jag saknar mitt lilla troll ..